Lagen om vård och tvång skyddar personer med en utvecklingsstörning eller en psykogeriatrisk sjukdom, såsom demens. Utgångspunkten här är rätten till frihet, där man utgår från principen ”Nej, om inte”. Detta innebär att vårdgivaren inte får vidta några frihetsbegränsande åtgärder om inte… Tanken är att endast sådan vård ska ges till klienten som denne samtycker till. Och om mer behövs, ska man först undersöka om det finns ett frivilligt alternativ. Om ofrivillig vård ändå skulle behövas, går vårdgivaren först igenom Wzd-stegplanen för att avgöra om detta är möjligt. Ofrivillig vård är vård där klienten eller hans/hennes ombud inte samtycker till den föreslagna vården.
Låt oss först förklara vad man menar med vårdteknik. I princip omfattar vårdteknik all teknik som kan stödja vården. Kallas även ”vårddomotik”. Exempel är GPS-spårare för att upptäcka om någon går vilse, kamerasystem, rörelsesensorer, livscykler och en smart madrass. Vårdteknik kan alltså på olika sätt stödja och bidra till en högre livskvalitet för klienten och därmed säkerställa ett bättre liv. Men den stöder även vårdgivaren i det dagliga arbetet.
Det är ett faktum att intresset för vårdteknik ökar, men hur ser denna trend ut? Marknadsundersökningsföretaget Berg Insight förutspår att antalet personer som använder ett mobilt telemedicinskt system kommer att öka kraftigt i Europa och Nordamerika. Antalet användare kommer att öka från 450 000 till 3,4 miljoner mellan 2015 och 2021. Även kunskapsorganisationen Vilans har skrivit en artikel om vårdteknik. De har valt ut 12 tekniska utvecklingar som redan är synliga idag och som troligen kommer att vara helt etablerade inom vården om 20 år.
Det finns olika typer av hjälpmedel som kan underlätta vården; här följer ett litet urval:
GPS-spårare eller GPS-klockor för försvinnandedetektering
Kamerasystem
Rörelsesensorer
Livscirklar
Smart madrass
Larmknapp
…
Utgångspunkten i lagen om vård och tvång är större frihet för brukaren, det vill säga inga frihetsbegränsningar om inte annat föreligger. Detta innebär att det kan hända att en brukare endast får gå ut inom ett visst område. Det är inte möjligt att låta en klient utan vårdteknik gå ut ensam på grund av risken för att hen går vilse. En lösning på detta är att använda en Spotter® GPS-klocka för äldre. En klocka som redan används flitigt inom vårdinrättningar och som gärna bärs av klienten. Läs: ingen stigmatiserande larmknapp utan en ”modern” klocka.
Det är väldigt enkelt. Spotter® GPS-klockan sätts på klienten och är uppkopplad mot vårdhemmet eller anhöriga. Via en webbprogramvara och en app kan man se var klienten befinner sig och vid behov kan man ringa upp klockan. GPS-klockan är dessutom utrustad med en SOS-knapp som klienten kan trycka på i nödfall. Det går även att ställa in zoner/områden. Anta att vårdinstitutionen markeras som en zon med en radie på 1 kilometer och att klienten med GPS-klockan kommer utanför eller in i denna zon, då skickas omedelbart en avisering om detta. På detta sätt kan klienten tryggt ge sig ut på egen hand och njuta av större frihet. Och om något ändå skulle hända kan man omedelbart ta kontakt och erbjuda hjälp.
Är du nyfiken på vad Spotter kan göra för din organisation? Kontakta oss gärna så ger vi dig mer information. Våra produkter finns också att köpa direkt i vår webbutik. Vi skickar dem inom en arbetsdag så att du snabbt kan testa produkten i praktiken.